Det så kallade TITA-projektet inom Region Skåne, som syftar till att på olika sätt förbereda regionen för ESS- och MAX IV-etableringarna, omsluter en brokig skara delprojekt och satsningar vars syften och mål inte alltid är så klara och begripliga. Så var det även med delprojektet TA3 — som handlar om så kallad kompetensförsörjning — när jag för över ett år sedan engagerades av en ambitiös projektledare att få något slags styr på det hela. Med styr avsågs och avses akademisk stringens, nyansrikedom och gedigna faktaunderlag. Så hanterar man oklara syften och mål.
Med viss inblandning av mig, men framförallt genom hårt arbete av driftiga analytiker på Oxford Research, har en synnerligen matnyttig rapport producerats, som ett kunskapsunderlag inför arbetet med att säkra kompetensförsörjningen i regionen inför etableringarna av forskningsanläggningarna.
Rapporten finns att läsa här. Den är förvisso ca 100 sidor lång och det mesta är tätskriven text, men däri ligger också dess styrka. Alltför många powerpoint-presentationer och färggranna broschyrer med överförenklade punktlistor och 3d-diagram utan korrekta skalor på axlarna och bilder på åkern vid Odarslöv (med eller utan inklippta bilder av ESS och MAX IV såsom det spekuleras att de kommer att se ut) och löjeväckande uppskattningar om explosionsartat växande bruttoregionalprodukt har presenterats inom och utanför TITA-projektet och ESS-kampanjen. Det här är något helt annat.
Som det heter i introduktionen:
Rapporten är en förstudie som syftar till att sammanställa fakta, underlag, erfarenheter och lärdomar som kan vara till stöd för det fortsatta arbetet i Skåne och Blekinge kring etableringen av ESS och MAX IV. Studien avser dock inte att kvantitativt uppskatta framtida effekter i regionen som följd av anläggningarnas etablering. När man bygger forskningsanläggningar som bokstavligt talat är unika, med ambitionen att uppnå effekter som tidigare inte skådats, i en specifik regional kontext kommer diskussionen kring sådana anläggningars effekter alltid omges av stora mått av osäkerhet. Samtidigt är det, trots översättningsproblematiken över tid och kontext, viktigt att TITA-projektet gör internationella utblickar till andra miljöer med liknande forskningsanläggningar. Centrala aktörer i regionen kan på detta vis skapa sig en fördjupad och realistisk bild av tänkbara utvecklingsvägar och de utmaningar och möjligheter som omger komplexa forskningsanläggningar i Europa.
